Jag läser en förbaskat bra bok just nu, "illusionen om gud" heter den och det är Richard Dawkins som har skrivit den. Behöver vi en gud? Klarar sig inte mänskligheten alldeles utmärkt ändå? Vad ska vi med låtsaskompisar till, när det så uppenbart är en illusion? Jag hade en rumskamrat som var en islamike och han bad till sin låtsaskompis så fort han drömt en mardröm, så klockan 04:00 t ex kunde man bli väckt av hans barbariska ylanden. Vad hade han egentligen hoppats på att gud skulle kunna hjälpa honom med. Gud hör ju inte bön och knappast låtsaskompisar heller, men det är klart, inbillar man sig att man har en osynlig vän, är det väl enkelt att även inbilla sig att  hen också hör vad man säger. I mitt tycke behöver vi en gamla testamentets gud lika lite som vi behöver pest ell kolera. Och om nu detta gud är allsmäktig, alltså den med störst makt över vad som sker i världen, varför har då gud slutat att bry sig om oss? Älskar inte en mosina barn och vill dem alltväl, oavsett hur gamla de är? Men inte det häör gud nej, mänskligheten är dum och elak och har inte "den rätta tron", alltså bryr han sig intelängre.